Ett inlägg om historia, historielöshet och vikten av att känna till teknikhistorien
Den 23 augusti var det radiodag på kastellet i Vaxholm. Täby Sändaramatörer hade organiserat en högtidsdag med anledning av att det var 100 år sedan kustradiostationen Vaxholm Radio förlagts just där. Kungliga Telegrafstyrelsen öppnade kuststationen SAF i december 1914.
SAF gjorde fantastisk nytta för sjöfarten både i krig och fred (Sverige var ju inte med i första världskriget) och stiltje såväl som i nödsituationer. 100-årsminnet stadfästes med en plakett, som försvarsministern Karin Enström avtäckte efter ett kortare anförande.
Karin Enström beskådar plaketten.
På gården vid kastellet hade ett antal radioklubbar samlats och visade allt från vanlig handpumpad kortvågsradio till helmodern digital handhållen radio.
Dessutom kunde man mingla med andra bemärkta radiopersoner, radioamatörer och kända tekniker och prata om vad man kan ha Raspberry Pi och Arduino till, hur man enkelt skaffar sig en Software Defined Radio, titta på amatör-TV, APRS-positionering, long range Wifi, radiolänkar, solcellsdriven radio och liknande trevligt.
Radiomånglare försökte få oss att köpa deras digitala handapparater, och nog drog det i utrustningstarmen.
Radio Nord
Välbekanta melodier hördes på radio. Den som är gammal nog att ha hört Radio Nord, Sveriges första kommersiella radiostation, kände igen sig. Radio Nord började 1959 och hade som avsikt att bryta det svenska radiomonopolet. Det gick inte (s). De överlevande från den gamla radiobåten Bon Jour fanns på plats och för en enda dag återuppstod den klassiska radiostationen på de ”svenskaste” av alla radiofrekvenser: 1215 kHz på mellanvågen och 6065 kHz på kortvågen, välkända i örat på den som varit med ett tag. De finns ju kvar sedan Sverige lade ned Utlandsradion på kortvågen för några år sedan.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Radio_Nord
http://www.samlaren.org/radionord/
Minnas gamla radiostationer??
Minnas gamla radiostationer? Varför ska man det? Kortvågsradio är väl ändå passé nu när alla har Internet?
Fundera på det här: Många stora programföretag, som BBC, Deutsche Welle med flera tänker sluta med utsändningar på kortvågen. Tyvärr finns varken Internet eller ordets frihet i många delar av världen, där det skulle behövas bäst. Jag har svårt att föreställa mig hur dessa frihetens förkämpar då ska kunna få ut sitt budskap till de mörka delarna av världen. Och mörkret sprider sig. Se bara på de alldeles nyligen införda ryska lagar som begränsar Internet i Ryssland och kräver att bloggare med politiska avsikter registrerar sig hos myndigheterna. För att få nöjet att censureras.
Föredrag
På eftermiddagen hölls fyra intressanta föredrag, som alla på sitt sätt bidrog till att öka de besökandes kunskaper om radio från förr och radio idag. Varenda stol var upptagen. Föredragshållarna var inga vanliga pladdergubbar, utan det var före detta operatörer och chefer vid Stockholm Radio, FRA-anställda och radioamatörer, kort sagt folk med erfarenhet.
Tack Peter för att jag kunde sno dina bilder utan att fråga
Carl Henrik Walde och Arne Ahlström gav den historiska bakgrunden till Vaxholm Radio och visade salivframkallande historiska utrustningsbilder. Dessutom historien om hur drottning Elizabeth IIs fartyg Britannia gick på grund utanför Stockholm och historien om det som inspirerade Lasse Åberg till att sätta in scenen med fiskargubben Stråholmaren (Tor Isedal) som ritar ett streck på båthusväggen för varenda stockholmare som går på grund, inspirerat av verkliga streck på väggen hos Stockholm Radio.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Vaxholm_radio
Därefter talade Arild Winge och Karl-Arne Markström om Stockholm Radio, organisationen som tog över när kustradiostationerna blev överflödiga. Stockholm Radio är fortfarande verksamt, framför allt med långdistanskommunikation till flyg och som samordnare vid sjöräddningsinsatser. Jag intervjuade för övrigt sagde Markström när han var chef på Stockholm Radio år 2001 när jag skrev en artikel om företaget i Nätverk & Kommunikation. Lustigt nog återanvände han en av mina artikelbilder i sitt föredrag.
Sen blev det lite hemligt. Christer Olsén, fd FRA-anställd, berättade om agentradio, alltså den typ av kommunikation som olika länders spionorganisationer använder sig av för att hålla kontakten med sina agenter i främmande länder. Kommunikationen måste ske på ett sätt som inte väcker uppmärksamhet i agentens omgivning och meddelandet måste vara krypterat så att ingen annan förstår det. Föredraget gick igenom de välkända nummersändarna (du har nog hört dem på kortvågen?) och hur och med vilken utrustning agenterna normalt tog emot sändningarna, samt exempel på kodböcker som användes för att tolka chiffret. Föredraget visade också på några verkliga fall med agenter som avslöjats, både i USA och Sverige.
Slutligen höll undertecknad ett föredrag om signalspaning, varför vi måste ha den, varför den är bra och varför den behövs i vår omvärld, som hårdnar allt mer (eventuellt kommer Techworld att publicera föredraget). Jag förklarade signalspaningens historia i krig och fred och visade på modern utrustning. Dessutom något om signalspaning på Internet, både öppen och dold och vad man kan hitta om man letar bara litet, litet grand. Ett par bilder gick dessutom in på cyberkrigföring och hur den motarbetas genom signalspaning.
Publiken visade sig vara förnuftiga radiomänniskor som varit med ett tag. Det satt även en del militär i lokalen. De bröt inte ut i busvisslingar och hatkörer utan allting avslutades med en lång applåd och folk kom fram och lämnade tips på andra böcker om signalspaningens historia än jag hade nämnt och tog i hand och tackade. Till och med på resan hem blev jag påstött av folk som tackade för föredraget och menade att det saknas realism i den här världen. Du anar inte vilka historier jag fick höra av historiskt intresserade vitskäggiga farbröder efteråt, om Stella Polaris och… ja, en massa, kort sagt.
Vidare vyer om industrihistorik
Men som sagt? Varför ska man hålla på med radio, nu när det finns Internet? De pratar ju ändå bara en massa meningslöst strunt på radio. Och det finns en massa radiokanaler på FM-bandet som bara skiljer sig åt på pladderpersonalens röstlägen. Musiken och reklamen är densamma. Nivån på det som sägs, ligger nära den absoluta nollpunkten. Man kan förstå om den moderna människan, som helst inte vill engagera sig i något (annat än Facebook) hellre väljer Spotify för sin underhållning.
Det ansluter direkt till de frågor jag ställt tidigare. Vad ska vi med historisk kunskap till? Världen fungerar ju bra ändå? Behöver vi historik? Sverige har en ärofull historia som upptäckar- och industriland, men det betyder föga eller intet för den moderna människan, som kan leva bra ändå. Behöver vi museer?
- Den svenske kemisten Carl Wilhelm Scheele upptäckte 1772 det vi senare kom att kalla för syre. Kul. Men vad ska vi veta det för? Det går ju bra att andas ändå.
- Carl Axel Arrhenius hittade 1788 malmen i vilken man upptäckte grundämnena yttrium, ytterbium och terbium, som är vanliga dopämnen i laserindustrin, men Ytterby gruva är för länge sedan nedlagd. Idag köper vi ämnena från Kina istället.
- Sverige var intill nyligen en framstående skeppsbyggarnation, men de flesta varven har gått i konkurs. Det går väl bra att köpa fartyg från Korea?
- Sverige har byggt bilar och lastbilar sedan nittonhundrakallt, fast nu har Saab gått omkull och flyttar kanske till Kina. Volvo lever än, kanske. Men vadå? Man kan köpa bilar från Korea istället.
- LM Ericsson var ledande inom utvecklingen av mobiltelefonin, men sålde sin telefontillverkning till Sony. Idag köper alla ändå Samsung, LG och Apple. LM Ericssons banbrytande framsteg är totalt ointressanta för dagens slösurfare.
- Hur kommer mjölken ut ur korna? Man pumpar väl i svansen, som Kalle Anka har visat? Inte riktigt. Alfa Laval (numera DeLaval) har varit banbrytande inom mjölkning, mejeri och lantbrukshygien. Den svenska separatorn finns över hela världen. Nej nej, glöm det, Mjölk uppstår i fyrkantiga paket i snabbköpet. Det är så mycket du behöver veta för att kunna dricka ett glas mjölk.
- Den svenska elektronrörsdatorn BESK var en gång världens snabbaste. Sen satte byråkraterna krokben för utvecklingen. Idag görs alla datorer i Asien.
Museerna kan lika gärna omvandlas till lekplatser där ungar kan hoppa och gunga och utsätta sig för krafter de aldrig någonsin skulle bry sig om att ta reda på mera om, vilket så o-förtjänstfullt genomförts av Tekniska Museet i Stockholm.
Att du någonsin skulle behöva bry din hjärna med hur radio fungerar och vad den kan användas till är osannolikt. Du kan blippa på telefonen ändå. Att svensken Alexanderson år 1906 uppfann den generator som möjliggjorde telegrafisk kommunikation på långvåg mellan Grimeton i Sverige och Amerika, får ingen skolunge lära sig idag.
Om Grimeton radiostation: http://www.grimeton.org/
Ändå är det tack vare våra minnen, tack vare människans enorma förmåga att minnas tidigare lyckade handlingar och omsätta dem i nya försök, som människorasen blivit så framgångsrik. När NASA byggde apollofarkosterna ”tog man det gamla man visste fungerade, rättade det som inte fungerade och byggde en del nytt” och tog sig till månen. Utan väl fungerande, instruktiva tekniska museer som visar den ärorika svenska industrihistorien har framtida generationer inget att falla tillbaka på. Det finns ingenstans att gå och se och skaffa sig en egen inblick i hur man löste just det problemet en gång i tiden och att få aha-upplevelser, att få ett teknikintresse, att lära sig uppskatta komplicerade system.
Lär dig mer om radio. Bli radioamatör. Pula själv.
Bli radioamatör: http://www.idg.se/2.1085/1.497062/bli-radioamator-for-under-900-kronor