Det blev en väldigt fruktbar diskussion kring mitt förra inlägg kring hur mobiltelefoner borde utvecklas, så jag sammanfattar det nya. En del vidhåller jag, en del får jag backning på.
Det är uppenbart att det krävs mera öppenhet i programvaran i telefonen. Andra än bara tillverkaren måste kunna lägga till och ändra programmen.
SIM-kortet irriterar många och näten tycks fungera bra utan fysiska kort. Visste vore det trevligt om det kunde ersättas av ett mjukt certifikat. Då skulle man kunna byta operatör omedelbart, när ett bättre alternativ uppenbarar sig, eller när man åker utomlands. Operatörerna skulle hata det och motarbeta det så länge det bara gick. Dessutom kräver det att alla bindningstider elimineras. Inte mig emot. Just nu råder ingen riktig konkurrens på abonnemangsmarknaden, eftersom operatörerna gör parametrarna allt för komplexa för gemen man.
Jag skulle gärna se en funktion som sammanställde alla ringda minuter, alla SMS och alla överförda megabyte, gjorde statistik av det och fungerade som underlag för att dels bestrida telefonräkningen, dels vara till hjälp när man letar nya abonnemang. Vartenda samtal skulle kopplas till parametrar kring överföringens kvalitet, så man kunde ha och trycka ned i halsen på operatören. Argument som ”jag vill inte betala för ett avbrutet samtal” måste bli vanligare. Jag vill inte heller betala för ett samtal där B-abonnenten låter ”bladdabladdablidaddiddablirrr”.
En ny tjänst skulle i så fall kunna vara ”abonnemangsoptimerare” eller ”abonnemangs-broker” som man kan prenumerera på för att ständigt få bästa möjliga abonnemang, varför inte på dagsbasis?
Antag att man kunde skaffa mjuka kontantkort på alla nät och telefonen själv kunde välja vilket nät som hade bäst signal för tillfället. Med kontantkort skulle man slippa att betala abonnemang till fyra-fem operatörer och ständigt bara utnyttja den som fungerade bäst i varje situation. Operatörerna skulle bli röda av ilska, snarare än att försöka anstränga sig att bli bäst i alla situationer. Tänk att automatiskt kunna byta operatör mitt under ett samtal, när täckningen börjar bli lite dålig?
Jag vill kunna ansluta en vanlig USB-pinne till USB-uttaget på telefonen och läsa den och göra backup mot den (bildfiler, musik, kontakter, SIM-kortets innehåll, rubbet). Det kan man tydligen om man rootar telefonen, men jag vill inte hålla på och allvarsgräva i programvaran och förlora garantin bara för att kunna kopiera ut filer till det lagringsmedium som är det allra vanligaste idag. Det ska vara standard.
Filmer som tas med mobiltelefoner och läggs upp på Internet idag har en sak gemensamt. De skakar, hoppar och gungar och är allmänt otrevliga att titta på. Uppsalaföretaget Imint har löst problemet och jag tycker att deras bildstabiliseringsalgoritm borde vara standard i alla telefoner (http://techworld.idg.se/2.2524/1.518926/en-bra-bild-sager-mer-an-tusen-daliga). Och kameror, amatör- såväl som proffs.
Kamerorna förbättras hela tiden, men ingen telefonkamera har ett helt vanligt objektivlock. Folk fattar normalt inte att man inte ska kladda på objektivet för det blir suddiga, smetiga bilder. Om man ändå bara tar sneda, suddiga bilder på gulliga hundar kanske det inte spelar så stor roll, men för den som faktiskt vill ta bra bilder?
Det skulle också vara fullt möjligt att ha ett elektroniskt vattenpass i kameran som alltid gör rak horisont genom att vrida bilden i efterhand. Fast folk kanske är nöjda med sneda bilder?
Ytterligare ett erkännande: Thomas kommenterar ”Dagens it-journalister är inte fantasifulla nog för att kräva något nytänkande…” och visst har han rätt. De sprutar fram en ny telefon i veckan och vad rör sig diskussionerna om i media? Formen på apparatlådan, ikonernas färger och om det finns några pixlar till på bildskärmen och om kameran har en megapixel till. Det råder väldigt mycket upphetsning kring nya operativsystemversioner, men så länge det i övrigt inte sker några kvantsprång i telefonernas funktioner är det egentligen ointressant.